Vanliga frågor och svar om Svenska skolan Gran Canaria
1. Beviljar skolorna i Sverige ledigt för att elever ska gå hos er?
En elev med skolplikt i Sverige har rätt till ledighet för att fullgöra skolplikten i ett annat EU-land om kraven enligt Skollagen är uppfyllda. Det finns tre krav i detta sammanhang:
Skolorna i Sverige är således skyldiga att bevilja ledighet för barn som ska gå på Svenska Skolan Gran Canaria.
Den tredje punkten ovan har nyligen prövats i Förvaltningsrätten. Här följer ett utdrag ur rättens dom:
Enligt 7 kap. skollagen (2010:800) har barn som är bosatta i Sverige skolplikt enligt föreskrifterna i kapitlet. Skolplikten ska fullgöras i bl.a. grundskolan eller på annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. I det sistnämnda kapitlet regleras särskilda utbildningsformer och i 23 och 24 §§ anges förutsättningar för medgivande för ett skolpliktigt barn att fullgöra skolplikten på annat sätt. Enligt 24 kap. 23 § skollagen ska medgivande lämnas om 1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i skollagen, 2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl.
I skollagens förarbeten (se prop. 2009/10:165 s. 524 och s. 885) anges bl.a. följande beträffande 24 kap. 23 § skollagen. Tredje punkten är ny och innebär en skärpning av bestämmelsen. Det behövs dock även framöver ett visst utrymme för att under begränsad tid få medgivande till skolpliktens fullgörande på annat sätt. Synnerliga skäl kan t.ex. förekomma då eleven nyss flyttat till Sverige från något av våra grannländer men har mycket starka skäl för att gå kvar i det gamla landets skola under återstoden av terminen. Även situationer där eleven under längre tid önskar vara från skolan på grund av resor eller filminspelning kan tänkas utgöra synnerliga skäl för att under en tid få medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt om det finns mycket starka skäl i det enskilda fallet. I bestämmelsernas lydelse ligger att de ska tillämpas med stor restriktivitet. Alla barns rätt till en likvärdig utbildning är en av grundstenarna i det svenska utbildningssystemet och den aktuella verksamheten måste för den begränsade tid som ett medgivande kan avse (upp till ett år i sänder) framstå som ett fullgott alternativ till den reguljära undervisningen. Bedömningen om synnerliga skäl föreligger ska utgå från elevens intressen.
Enligt förvaltningsrättens mening aktualiseras emellertid i detta mål även frågor med anknytning till EU-rätten. Eftersom EU-rätten har företräde framför svenska bestämmelser väljer förvaltningsrätten att, inom ramen för detta mål, även behandla de nu uppkomna frågorna. Det kan i målet konstateras att William Jarnhäll önskar fullgöra sin skolgång i Spanien, en annan EU-medlemsstat, och i en privat skola. Undervisning som ges av sådana skolor ska anses utgöra tillhandahållande av tjänster mot ersättning, vilket innebär att de omfattas av den EU-rättsliga regleringen om frihet att tillhandahålla tjänster (se artiklarna 56–62 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). EU-rätten påverkar inte medlemsstaternas behörighet vad gäller å ena sidan undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald, och å andra sidan yrkesutbildningens innehåll och organisation. Medlemsstaterna är vid utövandet av denna behörighet emellertid skyldiga att iaktta EU-rätten, bl.a. bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster (se EU-domstolens dom av den 11 september 2007, kommissionen/Tyskland, C-318/05, EU:C:2007:495).
Enligt förvaltningsrättens mening får beslutet att inte medge […] att fullgöra sin skolplikt i Sverige på nu angivet sätt – i en privatskola i Spanien – anses innebära en inskränkning av den nyss nämnda friheten att tillhandahålla tjänster. Fråga är då om denna inskränkning kan anses motiverad.
Det kan i förevarande fall konstateras att det grundskolenämnden inte har prövat om den föreslagna spanska skolan utgör ett fullgott utbildningsalternativ eller har en nödvändig insynsnivå. Det som har föranlett ett avslag på ansökan är att kravet att det ska föreligga ”synnerliga skäl” inte har ansetts uppfyllt. Det kan konstateras att det sistnämnda kravet fördes in i skollagen med verkan från den 1 juli 2011 och att det dessförinnan räckte att de två tidigare nämnda kraven – att den föreslagna utbildningen utgör ett fullgott alternativ till den utbildning som står barnet till buds i den allmänna skolan samt att behovet av insyn i verksamheten tillgodoses – var uppfyllda. Att något av de två sistnämnda kraven inte är uppfyllda torde, enligt förvaltningsrättens mening, utgöra godtagbara skäl till att inte medge fullgörande av den svenska skolplikten i en (privat) skola i en annan EU-medlemsstat. Dessa krav torde således vara av sådan art att de motiverar en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster. Fråga är då om detsamma även gäller kravet på ”synnerliga skäl”.
Såvitt kan utläsas ur förarbetena (prop. 2009/10:165, s. 524 f och Ds 2009:25, s. 584 ff) synes kravet på ”synnerliga skäl” – trots bestämmelsens allmänna utformning – i första hand ha införts för att begränsa utrymmet för att fullfölja skolplikten genom s.k. hemundervisning. Det finns inget i förarbetena som visar att införandet av detta krav på något annat sätt har syftat till att göra det möjligt för staten att – med utgångspunkt i den allmänna skolplikten – uppfylla sina sociala, kulturella och utbildningspolitiska uppgifter gentemot sina medborgare. I ett fall som det nu aktuella kan kravet därför inte anses motivera en generell inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster. Som tidigare nämnts har nämnden inte prövat om övriga förutsättningar i 24 kap. 23 § skollagen, för att kunna fullgöra skolplikten på annat sätt, är uppfyllda. Under sådana förutsättningar anser förvaltningsrätten att ett beslut att avslå en ansökan enbart på den grunden att kravet på ”synnerliga skäl” inte är uppfyllt – med utgångspunkt i den restriktivitet som ordalydelsen, förarbetsuttalanden samt praxis ger uttryck för – utgör en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster som inte kan rättfärdigas. En sådan tillämpning av bestämmelsen står således i strid med EU-rätten.
En domstol som finner att en nationell bestämmelse står i strid med EUrätten kan i vissa fall vägra att tillämpa den bestämmelsen. I förevarande fall anser förvaltningsrätten emellertid att det finns utrymme att – genom s.k. fördragskonform tolkning – tolka den ifrågavarande bestämmelsen om synnerliga skäl på ett sätt som överensstämmer med EU-rätten. De situationer som anges i förarbetena som exempel på fall när det kan anses föreligga synnerliga skäl kan inte anses uttömmande. De ärenden där det finns önskemål om att en elev ska fullgöra skolplikten i en privat skola i en annan EUmedlemsstat torde därtill i sig vara av undantagskaraktär. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningsrätten att kravet på synnerliga skäl får anses uppfyllt i det nu aktuella fallet. Grundskolenämnden har därmed inte haft fog för att avslå ansökan på angiven grund. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet återförvisas till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för medgivande att tillfälligt fullgöra skolplikt på annat sätt än som anges i skollagen, dvs. kraven på ett fullgott utbildningsalternativ och insyn, är uppfyllda.
2. Vad ska vi ta med oss från skolan i Sverige?
För elever som kommer kortare tid än två månader gäller följande:
Ta med läromedel i svenska och matematik samt en planering för vad som ska görs under perioden hos oss.Ta även med ett facit om klassläraren vill att vi ska rätta böckerna. I övriga ämnen följer eleven vår terminsplanering.
För elever som stannar längre tid än två månader gäller följande:
Vi står för allt skolmaterial. Anmäl i god tid så hinner vi beställa från Sverige.
3. Hur sker kontakten med skolan i Sverige?
Skicka oss klasslärarens e-postadress så att klassläraren hos oss kan kontakta skolan i Sverige. Vi fyller i en skoldagbok där vi antecknar vad eleven har arbetat med hos oss. Skoldagboken visar ni sedan för klassläraren i Sverige. Hör finns även information om hur det har gott samt lärares och förälders kommentarer. De som önskar får även ett intyg på att eleven har gått påSvenska skolan Gran Canaria
4. Har ni skolkläder?
Ja. Alla som går på Svenska skolan Gran Canaria har skoltröjor. I inskrivningsavgiften ingår en collegetröja, en piké-tröja, vita sportshorts, en T-shirt, och en keps. Vill man sedan köpa mer kläder finns det på skolans expedition. På idrottslektionerna har alla elever vita shorts. Man kan välja om man vill h de man får av oss eller ta med ett par egna.
5. Hur vet vi om det finns plats?
Skicka en förfrågan via epost till info@svenskaskolangc.com. När ni har fått besked om att det finns plats under den perioden ni vill komma skickar vi en faktura på inskrivningsavgiften samt deposition. När fakturan är betalad är ni garanterade en plats.
6. Kan ni ordna boende eller vet ni någon lägenhet som finns ledig?
Vi ordnar tyvärr inte boende utan det måste ni söka själva. Lättast är att söka efter privata uthyrare via nätet eller kontakta någon av följande:
Monica Bergqvist: monica.bergkvist77@gmail.com.
Soraya Gonzalez Tarrajano: soraya@svenskaskolangc.com.
Elisabeth Strid: elissa.stridh@gmail.com
Spaziocasa, websida:spaziocasa.es/sv/.
Rocas Rojas: info@rocasrojas.com.
7. Följer ni den svenska eller spanska läroplanen?
Vi följer den svenska läroplanen. Skolverket har godkänt oss som svensk utlandsskola och vi står under Skolinspektionens tillsyn.
8. Är ni lediga på svenska helgdagar?
Nej, vi är lediga på spanska helgdagar men är lediga på svenska lov. Se läsårsdata under rubriken läsåret
9. Tar ni emot alla elever?
Vi tar emot blöjfria barn från 3 år.
För elever i årskurs FK-6 gäller att de måste ha något annat medborgarskap än enbart spanskt.
Vid inskrivning måste vårdnadshavare godkänna Skolstartsbrevet.
Vi har inte resurser att anställa specialpedagoger eller elevassistenter, och därför kan vi tyvärr inte ta emot barn med särskilda behov. I avtalet med skolan intygar man som vårdnadshavare att barnet inte är i behov av särskilda stödåtgärder.
1. Beviljar skolorna i Sverige ledigt för att elever ska gå hos er?
En elev med skolplikt i Sverige har rätt till ledighet för att fullgöra skolplikten i ett annat EU-land om kraven enligt Skollagen är uppfyllda. Det finns tre krav i detta sammanhang:
- Verksamheten ska framstå som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i skollagen. Denna förutsättning är uppfylld för Svenska Skolan Gran Canaria. Vi följer svensk läroplan i alla delar.
- Behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses. Denna förutsättning är uppfylld för Svenska Skolan Gran Canaria. Vi har tillstånd från Skolverket, vi står under Skolinspektionens tillsyn och vi kan lämna kommunerna i Sverige all den information de behöver om elevernas skolgång på Svenska Skolan Gran Canaria.
- Det ska finnas synnerliga skäl. Denna förutsättning är uppfylld för Svenska Skolan Gran Canaria. EU-rättens regler om frihet att tillhandhålla tjänster inom EU utgör ett synnerligt skäl.
Skolorna i Sverige är således skyldiga att bevilja ledighet för barn som ska gå på Svenska Skolan Gran Canaria.
Den tredje punkten ovan har nyligen prövats i Förvaltningsrätten. Här följer ett utdrag ur rättens dom:
Enligt 7 kap. skollagen (2010:800) har barn som är bosatta i Sverige skolplikt enligt föreskrifterna i kapitlet. Skolplikten ska fullgöras i bl.a. grundskolan eller på annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. I det sistnämnda kapitlet regleras särskilda utbildningsformer och i 23 och 24 §§ anges förutsättningar för medgivande för ett skolpliktigt barn att fullgöra skolplikten på annat sätt. Enligt 24 kap. 23 § skollagen ska medgivande lämnas om 1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i skollagen, 2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl.
I skollagens förarbeten (se prop. 2009/10:165 s. 524 och s. 885) anges bl.a. följande beträffande 24 kap. 23 § skollagen. Tredje punkten är ny och innebär en skärpning av bestämmelsen. Det behövs dock även framöver ett visst utrymme för att under begränsad tid få medgivande till skolpliktens fullgörande på annat sätt. Synnerliga skäl kan t.ex. förekomma då eleven nyss flyttat till Sverige från något av våra grannländer men har mycket starka skäl för att gå kvar i det gamla landets skola under återstoden av terminen. Även situationer där eleven under längre tid önskar vara från skolan på grund av resor eller filminspelning kan tänkas utgöra synnerliga skäl för att under en tid få medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt om det finns mycket starka skäl i det enskilda fallet. I bestämmelsernas lydelse ligger att de ska tillämpas med stor restriktivitet. Alla barns rätt till en likvärdig utbildning är en av grundstenarna i det svenska utbildningssystemet och den aktuella verksamheten måste för den begränsade tid som ett medgivande kan avse (upp till ett år i sänder) framstå som ett fullgott alternativ till den reguljära undervisningen. Bedömningen om synnerliga skäl föreligger ska utgå från elevens intressen.
Enligt förvaltningsrättens mening aktualiseras emellertid i detta mål även frågor med anknytning till EU-rätten. Eftersom EU-rätten har företräde framför svenska bestämmelser väljer förvaltningsrätten att, inom ramen för detta mål, även behandla de nu uppkomna frågorna. Det kan i målet konstateras att William Jarnhäll önskar fullgöra sin skolgång i Spanien, en annan EU-medlemsstat, och i en privat skola. Undervisning som ges av sådana skolor ska anses utgöra tillhandahållande av tjänster mot ersättning, vilket innebär att de omfattas av den EU-rättsliga regleringen om frihet att tillhandahålla tjänster (se artiklarna 56–62 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). EU-rätten påverkar inte medlemsstaternas behörighet vad gäller å ena sidan undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald, och å andra sidan yrkesutbildningens innehåll och organisation. Medlemsstaterna är vid utövandet av denna behörighet emellertid skyldiga att iaktta EU-rätten, bl.a. bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster (se EU-domstolens dom av den 11 september 2007, kommissionen/Tyskland, C-318/05, EU:C:2007:495).
Enligt förvaltningsrättens mening får beslutet att inte medge […] att fullgöra sin skolplikt i Sverige på nu angivet sätt – i en privatskola i Spanien – anses innebära en inskränkning av den nyss nämnda friheten att tillhandahålla tjänster. Fråga är då om denna inskränkning kan anses motiverad.
Det kan i förevarande fall konstateras att det grundskolenämnden inte har prövat om den föreslagna spanska skolan utgör ett fullgott utbildningsalternativ eller har en nödvändig insynsnivå. Det som har föranlett ett avslag på ansökan är att kravet att det ska föreligga ”synnerliga skäl” inte har ansetts uppfyllt. Det kan konstateras att det sistnämnda kravet fördes in i skollagen med verkan från den 1 juli 2011 och att det dessförinnan räckte att de två tidigare nämnda kraven – att den föreslagna utbildningen utgör ett fullgott alternativ till den utbildning som står barnet till buds i den allmänna skolan samt att behovet av insyn i verksamheten tillgodoses – var uppfyllda. Att något av de två sistnämnda kraven inte är uppfyllda torde, enligt förvaltningsrättens mening, utgöra godtagbara skäl till att inte medge fullgörande av den svenska skolplikten i en (privat) skola i en annan EU-medlemsstat. Dessa krav torde således vara av sådan art att de motiverar en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster. Fråga är då om detsamma även gäller kravet på ”synnerliga skäl”.
Såvitt kan utläsas ur förarbetena (prop. 2009/10:165, s. 524 f och Ds 2009:25, s. 584 ff) synes kravet på ”synnerliga skäl” – trots bestämmelsens allmänna utformning – i första hand ha införts för att begränsa utrymmet för att fullfölja skolplikten genom s.k. hemundervisning. Det finns inget i förarbetena som visar att införandet av detta krav på något annat sätt har syftat till att göra det möjligt för staten att – med utgångspunkt i den allmänna skolplikten – uppfylla sina sociala, kulturella och utbildningspolitiska uppgifter gentemot sina medborgare. I ett fall som det nu aktuella kan kravet därför inte anses motivera en generell inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster. Som tidigare nämnts har nämnden inte prövat om övriga förutsättningar i 24 kap. 23 § skollagen, för att kunna fullgöra skolplikten på annat sätt, är uppfyllda. Under sådana förutsättningar anser förvaltningsrätten att ett beslut att avslå en ansökan enbart på den grunden att kravet på ”synnerliga skäl” inte är uppfyllt – med utgångspunkt i den restriktivitet som ordalydelsen, förarbetsuttalanden samt praxis ger uttryck för – utgör en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster som inte kan rättfärdigas. En sådan tillämpning av bestämmelsen står således i strid med EU-rätten.
En domstol som finner att en nationell bestämmelse står i strid med EUrätten kan i vissa fall vägra att tillämpa den bestämmelsen. I förevarande fall anser förvaltningsrätten emellertid att det finns utrymme att – genom s.k. fördragskonform tolkning – tolka den ifrågavarande bestämmelsen om synnerliga skäl på ett sätt som överensstämmer med EU-rätten. De situationer som anges i förarbetena som exempel på fall när det kan anses föreligga synnerliga skäl kan inte anses uttömmande. De ärenden där det finns önskemål om att en elev ska fullgöra skolplikten i en privat skola i en annan EUmedlemsstat torde därtill i sig vara av undantagskaraktär. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningsrätten att kravet på synnerliga skäl får anses uppfyllt i det nu aktuella fallet. Grundskolenämnden har därmed inte haft fog för att avslå ansökan på angiven grund. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet återförvisas till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för medgivande att tillfälligt fullgöra skolplikt på annat sätt än som anges i skollagen, dvs. kraven på ett fullgott utbildningsalternativ och insyn, är uppfyllda.
2. Vad ska vi ta med oss från skolan i Sverige?
För elever som kommer kortare tid än två månader gäller följande:
Ta med läromedel i svenska och matematik samt en planering för vad som ska görs under perioden hos oss.Ta även med ett facit om klassläraren vill att vi ska rätta böckerna. I övriga ämnen följer eleven vår terminsplanering.
För elever som stannar längre tid än två månader gäller följande:
Vi står för allt skolmaterial. Anmäl i god tid så hinner vi beställa från Sverige.
3. Hur sker kontakten med skolan i Sverige?
Skicka oss klasslärarens e-postadress så att klassläraren hos oss kan kontakta skolan i Sverige. Vi fyller i en skoldagbok där vi antecknar vad eleven har arbetat med hos oss. Skoldagboken visar ni sedan för klassläraren i Sverige. Hör finns även information om hur det har gott samt lärares och förälders kommentarer. De som önskar får även ett intyg på att eleven har gått påSvenska skolan Gran Canaria
4. Har ni skolkläder?
Ja. Alla som går på Svenska skolan Gran Canaria har skoltröjor. I inskrivningsavgiften ingår en collegetröja, en piké-tröja, vita sportshorts, en T-shirt, och en keps. Vill man sedan köpa mer kläder finns det på skolans expedition. På idrottslektionerna har alla elever vita shorts. Man kan välja om man vill h de man får av oss eller ta med ett par egna.
5. Hur vet vi om det finns plats?
Skicka en förfrågan via epost till info@svenskaskolangc.com. När ni har fått besked om att det finns plats under den perioden ni vill komma skickar vi en faktura på inskrivningsavgiften samt deposition. När fakturan är betalad är ni garanterade en plats.
6. Kan ni ordna boende eller vet ni någon lägenhet som finns ledig?
Vi ordnar tyvärr inte boende utan det måste ni söka själva. Lättast är att söka efter privata uthyrare via nätet eller kontakta någon av följande:
Monica Bergqvist: monica.bergkvist77@gmail.com.
Soraya Gonzalez Tarrajano: soraya@svenskaskolangc.com.
Elisabeth Strid: elissa.stridh@gmail.com
Spaziocasa, websida:spaziocasa.es/sv/.
Rocas Rojas: info@rocasrojas.com.
7. Följer ni den svenska eller spanska läroplanen?
Vi följer den svenska läroplanen. Skolverket har godkänt oss som svensk utlandsskola och vi står under Skolinspektionens tillsyn.
8. Är ni lediga på svenska helgdagar?
Nej, vi är lediga på spanska helgdagar men är lediga på svenska lov. Se läsårsdata under rubriken läsåret
9. Tar ni emot alla elever?
Vi tar emot blöjfria barn från 3 år.
För elever i årskurs FK-6 gäller att de måste ha något annat medborgarskap än enbart spanskt.
Vid inskrivning måste vårdnadshavare godkänna Skolstartsbrevet.
Vi har inte resurser att anställa specialpedagoger eller elevassistenter, och därför kan vi tyvärr inte ta emot barn med särskilda behov. I avtalet med skolan intygar man som vårdnadshavare att barnet inte är i behov av särskilda stödåtgärder.
Proudly powered by Weebly